Skip to content

Konst & Kritik Posts

Förtydliga ditt konstnärliga varumärke med nya domännamnet .ART

.ART Det senaste inom konstens virtuella liv är det nyligen lanserade domännamnet .ART vars ambition är att stärka den konstnärliga identiteten hos sina kunder. Syftet är att det ska bli tydligare att hemsidan på något sätt anknyter till konstens sfär. Bakom satsningen står det brittiska företaget UK Creative Ideas Ltd. (UKCI), men mycket mer om vad det är för företag är svårt att hitta. Samarbete med E-flux Om UKCI är blygsamma med sin marknadsföring kring sig själva är E-flux desto mer öppna. E-flux är en internetbaserad informations- och nyhetskanal med bevakning av konstbranschen. Sedan drygt tjugo år har det som…

Konstnären och pengar, en omöjlig kombination?

penslar
Att tjäna pengar på sin konst eller inte, det är frågan. Bildkälla: https://pixabay.com/en/brush-artist-natural-color-blue-1771613/

”Vill du jobba som konstnär, så sök dig till ett yrke som ligger nära det, så får du pengar också”

Ungefär så läste jag nyligen en bildlärare tipsa unga konstnärsaspiranter och andra som vill röra sig in på kreativare områden.  Och det har knappast undgått någon att det är svårt att klara sig som konstnär i dagens Sverige och att det trots detta finns massor av sökande per plats på våra konstutbildningar. Många tycks stå handfallna inför detta fenomen som delas av den humanistiska fakulteten. Ofta höjs röster om flum och utbildningar som saknar verkligt värde, är slöseri med pengar och studieplatser. Men måste det vara så, eller missar vi något?

Jag tänker på tråden. Anna Sjons Nilsson på Konsthantverkarna.

Efter sex år är falubaserade Anna Sjons Nilsson åter aktuell med en utställning på Konsthantverkarna i Stockholm. Jag tänker på tråden samlar ett antal objekt med hennes omisskännliga stil, allt som vanligt skapat i återbrukat material.

anna sjons nilsson
Anna Sjons Nilsson har ett säreget formspråk som är lätt att känna igen. Foto: Staffan Björklund, Creative Commons.

 

Anna Sjons Nilssons speciella värld är fascinerande att röra sig i. Här trängs folksagor med livets realiteter, stöpt i en begärlig form.

Nor than No. Maria Johansson på Blås och knåda

Det är lätt och luftigt när Maria Johansson ställer ut på Blås och Knåda i Stockholm, men också kontrastrikt. Objekt av rostfritt stål möter skirt genomskinligt eller blått glas mot vit bakgrund. Arbetarklass och konsthantverk, nutid dåtid.

141-145_mj
Foto: Maria Johansson/Blås & Knåda.

Pablo Picassos Tjurhuvud (1942) och Marcel Duchamps readymades möter återigen glasformgivning. Det är inte så konstigt, det finns många gemensamma punkter. Konsthantverkarna utformar ofta bruksverk, de två äldre konstnärerna laborerade med bruksverk som material till konst.

Med lust att skapa, lust att leva. Tove Jansson på Millesgården.

 

Tove-Jansson-1956
Tove Jansson i sin ateljé 1956. Foto: Reino Loppinen. Wikimedia Commons.

 

Tove Jansson (1914-2001) är främst känd för sina muminfigurer men som i själva verket sysslade med oljemåleri, skönlitterärt författande och illustrationer till bland annat satirtidskriften Garm. Trots att det framgår tydligt i utställningen Lusten att skapa och leva på Millesgården i Stockholm, att Jansson helst ville bli en erkänd för sina oljemålningar är det ändå i illustrationerna och berättandet hennes verkligt fascinerande arbete återfinns.

Per Kirkeby efter fallet.

1024px-Per_Kirkeby_Bachem
Per Kirkeby, Bachem, 1992. Källa: Creative Commons.

Det är inte ofta det sänds program om konst i teve, särskilt inte jämfört med sport, så det gäller att passa på när tillfälle ges. I en sådan dokumentär får man följa den danske konstnären Per Kirkeby (född 1938) och dennes kamp mot skador som uppkom efter ett fall i en trappa.

Ljust och skirt möter kargt och mörkt på Konsthantverkarna.

Igår var tyvärr sista dagen på utställningen Pages av keramikerna Caroline Slotte (född 1975) och Kjell Rylander (född 1964) på Konsthantverkarna i Stockholm. Men för den som inte hann dit, finns ingen anledning att misströsta då Nationalmuseum förvärvat några av de utställda verken till sina samlingar. Förhoppningsvis kommer de ställas ut när museet öppnar efter renoveringen 2018 och inte hamna rakt ner i arkiven.

Märta Mattsson väjer inte för att lyfta fram det vackra och frånstötande på samma gång.

portrait_photo-by-emma-fredriksson
Märta Mattsson tilldelas stipendiet Unga konsthantverkare för sina säregna, vackra smycken. Fotograf: Emma Fredriksson. Nationalmuseum.

Smyckeskonstnären Märta Mattson (född 1982) har fått stipendiet Unga konsthantverkare 2016 på 100 000 kronor från Bengt Julins Fond. Eftersom fonden är en del av föreningen Nationalmusei Vänner ingår även en liten utställning på museets tillfälliga lokaler för design och hantverk på Kulturhuset i Stockholm. Den pågår i Projektcontainern 11 november 2016 – 22 januari 2017 och visar sju av Mattsson halsband.