Med lust att skapa, lust att leva. Tove Jansson på Millesgården.

 

Tove-Jansson-1956
Tove Jansson i sin ateljé 1956. Foto: Reino Loppinen. Wikimedia Commons.

 

Tove Jansson (1914-2001) är främst känd för sina muminfigurer men som i själva verket sysslade med oljemåleri, skönlitterärt författande och illustrationer till bland annat satirtidskriften Garm. Trots att det framgår tydligt i utställningen Lusten att skapa och leva på Millesgården i Stockholm, att Jansson helst ville bli en erkänd för sina oljemålningar är det ändå i illustrationerna och berättandet hennes verkligt fascinerande arbete återfinns.

De oljemålningar som ställs ut i konsthallen når inte riktigt upp till den nivå man skulle önska sig även om de fortfarande är bra. Färgerna är lite för smutsiga, en och annan målning lite för fet i finishen, här och där kan man fundera över perspektivet. Men innehållsmässigt får man känslan av att Tove Jansson har många likheter med Lilla My. Det är uppfriskande att se verk föreställande henne själv med kaxig uppsyn och cigg i handen. Henne jäklas man inte med.

Den kaxiga, modiga attityden märks också i hennes illustrationer för Garm. Hennes teckningar driver med Hitler och Stalin, och det är även här som hon för första gången låter muminfigurerna, men man måste titta noga för att se Mumintrollet i myllret av nazister.

Janssons verk ackompanjeras av inblickar i hennes liv, i form av fotografier och textinformation. Det är en djärv, levnadsglad person, uppväxt i ett konstnärshem som framträder. Modern var tecknaren Signe Hammarsten-Jansson och fadern Viktor Jansson, skulptör. Livet verkar ha varit mycket sommar, sol och kalla bad, och det får mig att undra om det inte fanns baksidor även i Tove Janssons liv? Eller var hon så hårdhudad och rakryggad som självporträtten gör gällande? Här hade man till exempel kunnat trycka lite hårdare på illustrationens underordnade roll till ”konsten”, måleriet och skulpturen, som hon aldrig riktigt når upp till.

Den stora behållningen med utställningen är alla de illustrationer Tove Jansson gjorde. De är underfundiga, sylvassa och starkt kolorerade. Det finns inga döda ytor eller passager. Allt verkar gjort med största fingertoppskänsla. Att fortfarande fascinera och förföra mängder av människor med sitt konstnärskap måste ändå smälla långt mycket högre än ett erkännande som målerikonstnär. Det var här hennes verkliga talang låg. Och om nu konstnärlig talang ska mätas i ”säljbarhet” så måste ju Tove Jansson vara en ledstjärna.

Gå dit och låt dig inspireras!

 

Utställningen pågår på Millesgården 22/10-10 till 22/1-17.

foto: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tove-Jansson-1956.jpg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *