Diskussioner om vad som är konst och inte kan vara ganska underhållande att ta del av, men också lite lätt deprimerande. Hur väl står sig egentligen argument som att konst måste vara autentiskt, nyskapande och fritt? Vad gör det med den västerländska konsthistoriska kanon som är en slags måttstock? Går det att påstå att Michelangelo skapade sin konst helt fritt och utan påverkan från någon nedärvd dogm (läs: katolicism)? Eller Rafael, Giotto och Bernini?
Eller är detta ett kriterium som enbart gäller från någon gång under 1900-talet och framåt, som utesluter visst konstutövande som folkkonst, konsthantverk, eller rent av hantverk, likt de aboriginska verk som just nu visas på The Newcomb Art Museum of Tulane University i New Orleans? Eller handlar det kanske om att det är kvinnliga konstnärer?
Det är lite långt till New Orleans, men hemsidan bjuder på flera bilder från hemsidan. Gå in och kika, och fundera över var du själv står i frågan: är detta konst? Går det att ha en definition av konst som något som står utanför dogmer, nedärvda ritualer, seder och bruk eller är det en illusion?
Läs gärna Bansie Vasvanis recension om utställningen och tankar kring ämnet folkkonst kontra konst. Du hittar hennes artikel här och museets hemsida här.