Det är lätt och luftigt när Maria Johansson ställer ut på Blås och Knåda i Stockholm, men också kontrastrikt. Objekt av rostfritt stål möter skirt genomskinligt eller blått glas mot vit bakgrund. Arbetarklass och konsthantverk, nutid dåtid.
Pablo Picassos Tjurhuvud (1942) och Marcel Duchamps readymades möter återigen glasformgivning. Det är inte så konstigt, det finns många gemensamma punkter. Konsthantverkarna utformar ofta bruksverk, de två äldre konstnärerna laborerade med bruksverk som material till konst.
Att Johansson nu gör det hör samman med uppväxten i arbetarklassmiljö, en prägling som sedan stod i bjärt kontrast till det kulturliv hon numera tillhör. Det märks i utställningen. De readymades som återfinns andas nostalgi och stolthet. Här finns en blank hatthylla som återspeglar just Picassos Tjurhuvud, men även uppradade verktyg, strykjärn och cykeldelar. Alltsammans utökat med små detaljer av glas.
Föremålen tappar därmed hela sin bruksfunktion och blir istället en del av kulturen, samtidigt som konsthantverket kliver över i konstens sfär. Det här föremålen är inte heller brukbara som konsthantverk och endast den estetiska funktionen finns kvar.
De ljusa, rena färgerna och linjerna och de utvalda föremålen för tanken till folkhemmet och modernismens svunna dagar. Eller barnets klara, kravbefriade blick på de ofta förbjudna objekten i hemmet. Utställningen är nostalgiskt och uppfriskande på samma gång.
Maria Johansson har sedan 2009 en magisterexamen från institutionen för keramik och glas på Konstfack. Utställningen Nor than No pågår till och med den 27:e januari, 2017.