Med kameran som kopiator.

Med tanke på hur ofta likheter mellan den japanska och svenska kulturen lyfts fram, är det konstigt att den japanska fotografikonsten sällan uppmärksammas här. Vi äter rå fisk, vi tycker om det asketiska, vi bär Kånken på våra ryggar, vi är till viss del avskurna från världen (deras självvald av makthavare under lång tid, vår mer beroende av vårt nordliga läge), vi har gärna blont trä i våra hem. En snabb sökning visar att Stockholms Kulturhus hade utställningen Tokyo Stories

Stor förlust inom dokumentärfotografin.

Fredagens terroristattack mot en restaurang och ett hotell i Burkina Faso skördade den fransk-marockanska fotografen Leila Alaouis (1982-2016) liv, där hon var för att utföra ett uppdrag åt Amnesty International. Med skicklighet, mod och stor empati har hon dokumenterat en annan sida av livet runt medelhavet än den gängse och bland annat gjort reportage från Libanon för det danska flyktningrådet. Utan att försköna eller förminska dokumenterade hon livets ovissa väntan i flyktinglägren i november 2013, senare betitlad Natreen/Vi väntar. Hon