Spillbitar av keramik får nytt liv på Blås och Knåda. Lena Andersson sammanfogar och minns.

Den järvsöbaserade keramikern Lena Andersson (f. 1947) har plockat ihop bitar från sin långa produktion och sammanfogat dem till nya unika objekt. Dessa verk ställs nu ut på Blås och Knåda i Stockholm fram till och med 23:e oktober 2019. Det här är hennes femte separata utställning på det här kollektivet – som hon var med och grundade 1975. Utöver det har hon arbetat med många offentliga utsmyckningar, senast till Karlstads sjukhus.    Återvinning Det ligger helt rätt i tiden

Jag tänker på tråden. Anna Sjons Nilsson på Konsthantverkarna.

Efter sex år är falubaserade Anna Sjons Nilsson åter aktuell med en utställning på Konsthantverkarna i Stockholm. Jag tänker på tråden samlar ett antal objekt med hennes omisskännliga stil, allt som vanligt skapat i återbrukat material.   Anna Sjons Nilssons speciella värld är fascinerande att röra sig i. Här trängs folksagor med livets realiteter, stöpt i en begärlig form.

Nor than No. Maria Johansson på Blås och knåda

Det är lätt och luftigt när Maria Johansson ställer ut på Blås och Knåda i Stockholm, men också kontrastrikt. Objekt av rostfritt stål möter skirt genomskinligt eller blått glas mot vit bakgrund. Arbetarklass och konsthantverk, nutid dåtid. Pablo Picassos Tjurhuvud (1942) och Marcel Duchamps readymades möter återigen glasformgivning. Det är inte så konstigt, det finns många gemensamma punkter. Konsthantverkarna utformar ofta bruksverk, de två äldre konstnärerna laborerade med bruksverk som material till konst.

Med lust att skapa, lust att leva. Tove Jansson på Millesgården.

    Tove Jansson (1914-2001) är främst känd för sina muminfigurer men som i själva verket sysslade med oljemåleri, skönlitterärt författande och illustrationer till bland annat satirtidskriften Garm. Trots att det framgår tydligt i utställningen Lusten att skapa och leva på Millesgården i Stockholm, att Jansson helst ville bli en erkänd för sina oljemålningar är det ändå i illustrationerna och berättandet hennes verkligt fascinerande arbete återfinns.

Ljust och skirt möter kargt och mörkt på Konsthantverkarna.

Igår var tyvärr sista dagen på utställningen Pages av keramikerna Caroline Slotte (född 1975) och Kjell Rylander (född 1964) på Konsthantverkarna i Stockholm. Men för den som inte hann dit, finns ingen anledning att misströsta då Nationalmuseum förvärvat några av de utställda verken till sina samlingar. Förhoppningsvis kommer de ställas ut när museet öppnar efter renoveringen 2018 och inte hamna rakt ner i arkiven.

Märta Mattsson väjer inte för att lyfta fram det vackra och frånstötande på samma gång.

Smyckeskonstnären Märta Mattson (född 1982) har fått stipendiet Unga konsthantverkare 2016 på 100 000 kronor från Bengt Julins Fond. Eftersom fonden är en del av föreningen Nationalmusei Vänner ingår även en liten utställning på museets tillfälliga lokaler för design och hantverk på Kulturhuset i Stockholm. Den pågår i Projektcontainern 11 november 2016 – 22 januari 2017 och visar sju av Mattsson halsband.

Spirit for Change, en utställning med samvete på Fotografiska museet.

11 oktober -11 december 2016, Fotografiska museet, Stockholm. I dryga tvåmånader är fotografiska museet aktuellt med utställningen Spirit for Change som är en dela v deras satsning Fotografiska for life. I samarbete med fotografen och filmmakaren Pieter ten Hoopen och organisationen Hand in Hand, samt lokalbefolkning i Indien är tanken att ge en inblick i organisationens arbete för att lyfta människor ur fattigdom, misär och på så sätt verka för en bättre, mer hållbar framtid. I utställningen får vi möta

Djuriskt, förföriskt och vackert när Sara-Vide Ericson ställer ut på Galleri Magnus Karlsson.

  Fermenting 9/4-15/5, 2016, Galleri Magnus Karlsson   Sara-Vide Ericson (f.1983) är norrlänningen som flyttat tillbaka uppåt landet. Utbildningen fick hon på Kungliga konsthögskolan 2003-2009 och uppmärksammades omgående för sin examensutställning She Wolf på Galleri Mejan. Sen verkar det bara ha rullat på.